Uttråkad unge
Min fantasi och muskelstyrka börjar ta slut...
Familjedag på riktigt
Började dagen med en fantastisk frukostbuffé på Fröken Ohlssons café
Vi äter frukost här en gång i månaden, det har blivit vår tradition och vi har gjort det... ja nästan så länge vi vart ihop då vi bott i Göteborg. Traditionen fortsätter och troligtvis kommer vi äta frukost där en gång i månaden länge till. En kanontrevlig stund men jag skulle gärna någon gång testa något nytt ställe. Eddie har iofs lovat mig att när jag fyller år ska han ta mig på superbrunch på hotell liseberg, svindyrt men på en födelsedag kan det väl nästan vara värt det?
Vi gick vidare in till stan och gick igenom vad som kändes som tusen affärer och fötterna var ömma och benen var trötta. Jag var redo att åka hem, men Eddie skakade på huvudet. Icke sa nicke. Han ville fortsätta gå, så ett par hundra affärer till gick vi in i. Till slut var klockan äntligen 4 och affärerna stängde. Vi åkte då vidare till lekochbuslandet på backaplan
Väl där möttes vi av vänner till både oss och Neo och lekandet kunde börja. Efter ca 90 minuter gick ögonen i kors och nappen var pluttens bästa vän.
Vi började klä på honom ytterkläder och innan han hade fått på sig jackan så hade han somnat i min famn, lilla skrutten vad trött han var. Vi traskade över bron tillbaks till stan (och med en gång får jag redan ömmande fötter och trötta ben igen haha) och till Amazing Thai där vi avnjöt av en underbar middag, tack så mycket för det Erika och Christian:)
Neo var på strålande humör (tror jag det efter den sovstunden i vagnen) och han fick en himlans massa uppmärksamhet på restaurangen. Personalen vällde ut för att prata, gulla och prutta på honom och trots att majoriteten inte talade svenska var dom överlyckliga- han likaså. Han fick 7 klubbor från olika personal och då slog tanken mig. Ger dom verkligen 6månaders bebisar KLUBBOR i thailand? hahaha
Vi tog spårvagnen hela vägen tillbaka (vi var ju slut i benen haha) och Flickan som lekte med elden väntade (filmen alltså). De obligatoriska filmpopcornen blev poppade och så tog vi fram en påse nötter och kvällsmyset började. Precis innan filmen började stupade Neo i sängen så kvar blev det bara jag och Eddie. En superdag, helt enkelt!
En dag med babyöppna
Inte är det så att alla man umgås med bor på samma ställe heller, utan alla bor på varsin sida. Tänkte kopiera en karta och sen måla upp på paint men det fanns helt enkelt ingen där man ser hela gbg så vi får ta denna så länge.
Vet inte om ni ser på kartan men det är iaf en del av gbg. Då får ändå inte resten av vännerna, Neos farmor och farfar, mer släkt och bekanta plats på kartan. Jag skrev ut var öppna förskolan är för att ni ska förstå avståndet. Om man måste byta inne i stan tar det ca 1h & 25 min dörr till dörr. Galet!
Väl på öppna var det lika trevligt som vanligt iaf, men efter den långa resan (som han vägrade sova under) var älsklingen helt slut när vi KOM FRAM!! Gnällig och ledsen under tiden på förskolan men var ändå tapper och försökte ändå hålla humöret uppe. Visst är det troligtvis för min skull vi åker dit, men när man väl är där så inser man hur viktigt det är för honom att träffa andra barn i hans egna ålder. Man märker direkt på utvecklingen om vi varit mycket med bebisar under en vecka. Jag tycker jag gör mycket på dagarna, men vi skulle helt klart kunna umgås mer med små bebisar i Neos ålder, det är bara synd att det inte finns speciellt mycket här i närheten. Får nog allt arrangera mer mamma-gruppar som får komma hit på fika... Vad tycker ni, småbarnsmammor? Mer hemma-fika-träffar?
Greys Anatomy
Det är nu första pausen och trots att jag inte fattar ett skit så är det oerhört spännande, och jag börjar nu fundera på om någon har serien från början på dvd? Kommer nog inte kolla varje onsdagkväll men en skön serie att följa tillsammans med min sambo kan alltid vara trevligt :D
Fruktansvärda natt
Vid 00-tiden vaknade han igen och skrek ett hemskt skrik, oj vad han måste vara hungrig tänkte vi. Vi gjorde en stor flaska ersättning men redan efter lite grann ökade skriket och plötsligt blev det helt hjärtskärande och ett skrik jag aldrig hört från honom innan, stackars lilla barn. Han var inte speciellt varm men ont- det hade han allt. Det är så svårt med små barn, dom kan ju inte berätta vad det är som är fel. Han skrek mer och mer och efter ett långt samtal med sjukvårdsupplyningen som senare skickade oss till journumret för drottning silivias barnsjukhus fick vi iaf rådet att avvänta. Det blev långa timmar med vaggande och mag-masserande vilket hjälpte föga. Jag sa flera ggr till Eddie att han skulle gå och lägga sig så han orkade upp och jobba och svaret blev hela tiden det samma: "Jag kan ju inte sova när han skriker så ändå.." Så sant, det var ett hemskt hjärtskärande vansinnigt högt skrik. Till slut så lät det mindre och mindre för att senare bli helt tyst då han ligger i pappas famn. Smärtan verkade vara borta och han somnade äntligen med rödsprängda ögon och tårar längs hela kinden. Vi la honom i spjälsängen och han verkade sova gott.
Vid den här tiden ringer Eddies väckarklocka. Klockan är 05.15 och det var dags för honom att gå upp och och åka till jobbet. Helt sjukt att han faktikskt gjorde det. Hade jag vart i hans sits hade jag sjukanmält mig men jag blev riktigt imponerad att han gjorde det. Får laga nåt speciellt till honom när han kommer hem (och bädda sängen kanske?)
Klockan 08.10 vaknade herr lilleman, pigg och glad som aldrig förr. Han busade vid blöjbytet och var jättegosig. Mycket knepigt det där, man tycker ju han borde vara dödstrött och sova till 12.
Vi höres senare :)
Jävla magsjuka
Neo verkar ha fått det också, han sover väldigt mycket och spyr med jämna mellanrum. Det värsta är väl att Eddie måste vara hemma och ta hand om lillprinsen. Det är något jag hatar, att han måste ta ledigt för att JAG är sjuk. Usch usch.
Jag hoppas verkligen det är ett 24timmarsvirus så jag är frisk imorgon. Idag var en av få dagar jag hade massor inplanerat och jag har vissa saker jag MÅSTE göra imorgon. Ett väldigt glatt och positivt inlägg blev det här...
Första barnfria kvällen
I fredags hade vi som sagt den första barnfria kvällen sedan Neo föddes. Den spenderades med mig och Killen med stort K. Eddie var också med (haha skämt åsido). Vi kollade alltså på Magnus Betnér i palladium i alingsås.
Betyget blir 3/5 solar. Det var kul att komma iväg och göra något annat (så man inte fastnar i denna svensson-värld jag snackat om innan haha) och jag gillar magnus betnér, inte älskar eller tokgillar men han är helt ok. Det var dock lite långt och uppvärmaren (Nicklas Andersson) var enormt rolig och det är ju inte meningen att förbandet ska locka mer än huvudbandet liksom.. Summa av kardemumman var att det var okej men inte mer.
Det hade dock funkat jättebra hos farmor och farfar som var barnvakter så det kändes mycket skönt att han inte var jätteledsen hela kvällen. Kanske blir det någon gång snart igen? Vem vet :)
Magnus Betnér
han är så cool... :)
Dagens undran...
neo på sin 2-månadersdag...
Svensson Svensson
Upp tidigt som 17, stressa till dagis och jobb, jobba hela dagen, stressa tillbaks till dagis, in till mataffären, handla, hem, packa upp varor, laga mat, städa undan och plocka iordning, diska, pusta ut några min i soffan, duscha, gå och lägga sig... och så börjar det om.
Det klassiska svensson-livet. Enligt mig kan man jämföra det med ett hamster i ett hamsterhjul och det är något som aldrig tilltalat mig men vissa perioder är värre än andra. Som nu tex, det känns som om jag bara blir tröttare och tröttare på denna livsstil och jag vill göra något helt annat.
Jag vill:
- Simma med delfiner
- Driva hotell på en grekisk ö
- Plugga ekonomi på malta
- Hoppa fallskärm (om inte förr SKA jag göra det när jag fyller 25, så börja spara haha)
- Göra volontärarbete i afrika
- Köpa en sommarstuga på öland
- Starta företag inriktat på logistik
- Börja med att sälja och förmedla fastigheter i Spanien
- Hoppa bungyjump
- Öppna ett vandrarhem i thailand
- Ha ett roligt jobb som innebär att resa över hela världen tillsammans med min familj
- Ha fler tjejmiddagar i stil med "halv 8 hos mig"
- Skratta mera
- Flytta till norrland och bli proffs på skidor (eller hockey, eller skoter, eller vad som)
- Köra formel1
(naturligtvis är familjen med i ALLA utlands-planer
tja, bland annat... Vad är anledningen till att man inte gör allt det här som man egentligen vill göra? Ekonomin är en stor bov i dramat naturligtvis men mer då?
Jag säger inte att det är fel att leva som i beskrivningen i början av inlägget (hade ingen gjort det hade det ju knappast kallas svenssonliv) men jag vill verkligen inte det. För varje år som går känner jag mer och mer att jag inte vill leva likt en hamster. Jag vill inte att min underbaring Neo ska växa upp i en halvtaskig lägenhet med superstressade låga medelinkomstföräldrar i ett tråkigt område i Göteborg där vardagen präglas av regler, stress och läxor.
Tänk vad underbart det hade vart att öppna ett hotell i Grekland där man får träffa en massa olika människor varje dag i ett fantastiskt klimat, kunna äta kvällsfika vid solnedgången på stranden. Neo skulle kunna springa runt på hotellet och dra med en massa kompisar för att leka i poolen eller för att hjälpa till med disken (undrar förresten vilken ålder man slutar gilla att diska haha). Sen när han börjar skolan så vet han att när han kommer hem är ingen dag den andra lik. När mor och farföräldrarna kommer på besök drar han med dom för att visa vart man kan fånga dom coolaste krabborna och på vilken restaurang den godaste tzatsikin finns... FAN vad underbart!!
Vad har ni för drömmar ni skulle vilja uppnå?
Äntligen
Nu funkar det som sagt igen och fler inlägg kommer inom en snar framtid
