Promenader är superskönt, speciellt långa i skogen. Men ändå har jag dratt mig för denna promenix hela morgonen, kanske för att vi inte gått någon så här lång promenad sedan innan operationen och latheten har satt in... ordentligt! Det enda jag tänker på nu är att under ca 5 timmar får man skavsår, ont i huvudet, vrickar fötter, fryser som om man varit ute en vecka varvas med svett som om man har på sig dunjackor mitt i sommaren och flåsar som en alkis.

Det är ju helt sjukt, att på endast tre veckor kan man ändra sitt liv så snabbt? Man kommer ur både kondition och rutiner på endast ett par veckor. Det är nästan skrämmande när man tänker på det :S

Detta får vi genast ändra på, motion ska ju inte vara något jobbigt utan bara skönt och underbart (iaf efteråt) så nu är det bara att ta på sig understället och hoppa ut genom dörren :D